Saab aktie – bolaget, affärsområdena och de finansiella målen

Saab AB tillverkar stridsflygplan, ubåtar, radarsystem och pansarvärnsvapen. Bolaget har rötter i svensk flygindustri sedan 1930-talet och är noterat på Nasdaq Stockholm.

Den här sidan beskriver vad bolaget gör, hur de fyra affärsområdena skiljer sig åt, vilka finansiella mål ledningen satt upp, och vilka riskerna är.

Vad den här sidan inte innehåller: aktiekurs, värdering eller rekommendation. Kurs och multiplar ändras kontinuerligt och hör hemma hos en källa som uppdateras i realtid. De sifferuppgifter som återges nedan är daterade — läs datumet, för uppgifterna gäller den tidpunkten och inte nödvändigtvis idag.

Vad Saab AB är

Saab är ett försvars- och säkerhetsföretag som utvecklar, tillverkar och underhåller system inom flyg, vapen, ledning, sensorer och undervattensteknik.

Bolaget är en del av flera länders inhemska försvarsförmåga — inte bara Sveriges. Det är en viktig distinktion, eftersom den förklarar en del av affärsmodellen.

Grundfakta

Om ägarstrukturen

Investor AB är största ägare. Det är ett investmentbolag inom Wallenbergsfären med en uttalat långsiktig ägarhorisont.

Vad det betyder i praktiken är omdiskuterat. En stabil huvudägare kan ge utrymme för utvecklingsprojekt som sträcker sig över decennier — vilket är relevant i en bransch där produktlivscykler mäts i trettio år snarare än tre.

Det innebär däremot inte att aktien är mindre volatil eller att bolaget är mindre beroende av politiska beslut.

Om multi-domestic-strategin

Saab beskriver själv en multi-domestic-strategi: att bygga upp lokal produktion och lokala partnerskap i de länder man säljer till.

Det är inte bara marknadsföring. Strategin har en konkret effekt på riskbilden, vilket blir tydligt längre ned i avsnittet om handelspolitik.

De fyra affärsområdena

Saabs verksamhet är indelad i fyra affärsområden plus konsultverksamheten Combitech. Områdena beskrivs ofta som likvärdiga delar av samma helhet.

De är de inte. De skiljer sig i produktcykel, marginal och vad som driver dem — och den skillnaden är central för att förstå bolaget.

Aeronautics

Stridsflygplan, främst Gripen-systemet, samt deltagande i det amerikanska skolflygplansprogrammet T-7A Red Hawk tillsammans med Boeing.

Detta är den tekniskt mest komplexa verksamheten och den med längst tidshorisont. Ett stridsflygplansprogram löper över decennier från utveckling till sista underhållskontrakt.

Det innebär också att lönsamheten kommer sent. Utvecklingskostnaderna tas tidigt; intäkterna kommer under leverans- och underhållsfasen.

Dynamics

Markstridssystem och robotsystem — bland annat granatgevärssystemet Carl-Gustaf och pansarvärnsvapnet NLAW.

Detta är en helt annan affär än Aeronautics. Produkterna är enklare, tillverkas i volym, och efterfrågan svarar snabbare på förändringar i säkerhetsläget.

Under första kvartalet 2026 rapporterade affärsområdet en EBIT-marginal på 17,5 procent, vilket var koncernens högsta.

Surveillance

Radar, sensorer, telekrigsystem och ledningssystem — bland annat luftburen övervakning genom GlobalEye.

Området levererar också system mot obemannade luftfarkoster. Under första kvartalet 2026 erhöll Surveillance en svensk order på cirka 2,6 miljarder kronor avseende C-UAS-system, alltså bekämpning av drönare.

Kockums

Marinteknik: ubåtar och ytfartyg. Ubåtsprogrammet A26 är det mest kända projektet.

Marina program är sällsynta, mycket stora och sträcker sig över lång tid. Enskilda kontrakt kan därför göra stor skillnad — och avsaknaden av dem likaså.

Vad indelningen betyder

Koncernen är alltså inte en enda konjunktur. Ett starkt år för Dynamics kan sammanfalla med ett tungt investeringsår för Aeronautics.

De finansiella målen

Ledningen har publicerat finansiella mål på medellång sikt. Att känna till dem är användbart, eftersom de utgör den måttstock bolaget självt bedöms mot i varje kvartalsrapport.

Uppgifterna nedan är daterade. Mål revideras — det har redan skett två gånger.

Målen för perioden 2023–2027

Per bokslutskommunikén för 2025, publicerad i februari 2026:

Det är hela målbilden. Tre mål — inte fler.

Kassaflödeskonvertering definieras som operationellt kassaflöde delat med rörelseresultat, kumulativt över femårsperioden.

Hur målen har ändrats

Detta säger något om hur snabbt förutsättningarna rört sig.

Kassaflödesmålet sattes ursprungligen till minst 70 procent och är i den aktuella målbilden minst 60 procent.

Att ett mål höjs tre gånger på tre år betyder att utfallet överträffat planen. Det betyder också att målbilden inte är statisk — den kan revideras i båda riktningarna.

Bakgrunden till höjningen

Enligt bolagets egen kommentar i bokslutskommunikén levererades en genomsnittlig årlig organisk försäljningstillväxt på 24 procent under den föregående treårsperioden — betydligt över det då gällande målet på 18 procent.

Höjningen till 22 procent för hela perioden 2023–2027 innebär, enligt bolagets egen beräkning, en genomsnittlig tillväxt på cirka 20 procent per år för de två återstående åren.

Notera vad det betyder: ett höjt mål innebär här en lägre förväntad tillväxttakt framåt än den som redan levererats. Det är matematik, inte pessimism — men det är inte samma sak som en accelererande tillväxtbana.

Om prognoser

Bolaget lämnade i bokslutskommunikén för 2025 ingen specifik prognos för helåret 2026. Det upprepades i delårsrapporten för första kvartalet 2026.

Det är värt att veta för den som letar efter en officiell förväntansbild. Den finns inte — det finns mål på medellång sikt, och det är något annat.

Utdelningen

Utdelningsbelopp ändras varje år och beslutas av bolagsstämman. Därför anges inget belopp här.

Vad som däremot är stabilt är policyn — och den är mer användbar att känna till.

Policyn

Saabs långsiktiga utdelningspolicy är att dela ut 20–40 procent av nettoresultatet till aktieägarna över en konjunkturcykel.

Två saker är värda att lägga märke till.

Intervallet är brett. Skillnaden mellan 20 och 40 procent är en fördubbling. Policyn binder alltså inte styrelsen särskilt hårt.

”Över en konjunkturcykel” betyder att enskilda år kan ligga utanför intervallet. Policyn beskriver ett genomsnitt, inte ett åtagande per år.

Vad policyn innebär i ett tillväxtläge

Här finns en logik som förklarar mycket.

En utdelningsandel på 20–40 procent innebär att merparten av vinsten stannar i bolaget. I en fas där produktionskapacitet ska byggas ut är det inte en slump — kapitalet behövs internt.

Det innebär också att direktavkastningen i procent kan vara låg även när utdelningen i kronor höjs, om aktiekursen stigit snabbare än utbetalningen.

Praktiskt

Utdelningen föreslås av styrelsen och beslutas av årsstämman. Beloppet framgår av stämmokallelsen och protokollet.

Saab har under senare år delat upp utbetalningen i två lika stora delar med separata avstämningsdagar under året — en praxis som blivit vanlig bland svenska börsbolag.

Aktuellt utdelningsbeslut, avstämningsdagar och utbetalningsdagar finns på bolagets investerarsida och i stämmohandlingarna.

Vad som driver verksamheten

Efterfrågan på försvarsmateriel styrs av faktorer som ligger utanför bolagets kontroll. Det är den avgörande skillnaden mot ett bolag som säljer till en konsumentmarknad.

Nedan är drivkrafterna, och de har alla en baksida.

Säkerhetsläget

Efterfrågan på Saabs produkter drivs av staters bedömning av sitt eget säkerhetsläge.

Sedan 2022 har flera europeiska länder höjt sina försvarsbudgetar. Det har skapat en marknadssituation som bolaget själv beskrivit som fortsatt stark efterfrågan över luft-, land- och sjödomänerna.

Baksidan: samma mekanism verkar åt andra hållet. En efterfrågan som skapats av ett försämrat säkerhetsläge är beroende av att bedömningen består.

Politiska beslut

Kunderna är stater. Besluten fattas i budgetprocesser och upphandlingar, inte av marknaden.

Det innebär långa ledtider, hög förutsägbarhet när kontraktet väl finns — och total exponering mot politiska prioriteringar innan dess.

Exportandelen

Bolaget rapporterar försäljning på internationella marknader som en betydande andel av totalen.

Det sprider risken bort från en enskild statsbudget. Det innebär samtidigt exponering mot exportregler, godkännanden och relationer mellan stater.

Orderstocken

Orderstock är summan av kontrakterade order som ännu inte levererats.

För ett bolag med långa produktcykler ger den ovanligt god insyn i framtida intäkter — arbetet är redan bokat.

Men orderstock är inte vinst. Den är ett åtagande att leverera. Att omvandla den till intäkt och marginal kräver att produktionen fungerar, att leveranskedjan håller och att projekten inte fördyras.

Det är precis den skillnaden nästa avsnitt handlar om.

Riskerna

Nedan är de risker som är specifika för Saabs situation, snarare än allmänna.

Leveransförmågan

Detta är den risk marknadens uppmärksamhet förskjutits mot.

När efterfrågan inte längre är begränsningen blir produktionen det. Att skala upp industriell tillverkning i en försvarsmiljö kräver leveranskedjor, specialkomponenter och rekrytering av kvalificerad personal — i en marknad där alla försvarsbolag rekryterar samtidigt.

Bolaget investerar i kapacitetsökningar. Investeringar belastar kassaflödet innan de ger intäkt.

Kassaflödestimingen

Ett bolag kan växa kraftigt och ändå ha svagt kassaflöde, om kapital binds i rörelsekapital och investeringar.

Bolaget har själv kommunicerat att kapacitetsuppbyggnaden kräver investeringar och att tidpunkten för kundbetalningar påverkar kassaflödet. Det är därför kassaflödeskonvertering är ett av de tre målen — och därför det är det måttet som visar om tillväxten är verklig.

Politisk risk

Den drivkraft som skapat efterfrågan är ett politiskt tillstånd, inte ett strukturellt faktum.

Förändrade försvarsbudgetar, exportrestriktioner eller ett skifte i det säkerhetspolitiska läget påverkar orderingången. Besluten fattas av regeringar.

Handelspolitik

Tullar och handelshinder påverkar bolag som producerar i ett land och säljer i ett annat.

Här visar multi-domestic-strategin sin funktion: exponeringen mot tullar beror på var produktionen ligger, inte bara på var försäljningen sker. Lokal produktion i kundlandet dämpar den risken — och kostar kapital att bygga.

Insatsvaror

Specialstål, elektronik och halvledarkomponenter är kritiska insatsvaror. Brist eller prisrörelser påverkar både leveransförmåga och marginal.

Förväntansrisken

Detta är risken som inte handlar om verksamheten alls, och den är värd att förstå konkret.

En aktie som prissatts för hög tillväxt måste leverera hög tillväxt för att försvara priset. Levererar bolaget bra men inte tillräckligt bra i förhållande till förväntan kan kursen falla — trots goda siffror.

Det är inte hypotetiskt för Saab. I samband med bokslutskommunikén för 2025, som överträffade analytikernas förväntningar på både omsättning och rörelseresultat, föll aktien under handelsdagen.

Ett resultat kan alltså vara starkt i absoluta tal och otillräckligt i relativa. Det är två olika saker, och det är den relativa som styr kursen på kort sikt.

Värderingsrisk och ränta

Aktier som prissätts på förväntad framtida tillväxt påverkas av diskonteringsräntan. Stiger räntan blir framtida kassaflöden mindre värda idag, vilket pressar värderingen oberoende av hur verksamheten går.

Ju högre multipel, desto känsligare för både räntor och negativa nyheter.

Var du hittar aktuella uppgifter

Den här sidan innehåller medvetet ingen kurs och inga värderingsmultiplar. Sifferuppgifterna som finns är daterade, eftersom en odaterad siffra blir felaktig utan att någon märker det.

Nedan står var uppgifterna faktiskt finns.

Primärkällor

Om rapporteringen

Saab publicerar delårsrapporter kvartalsvis och en årsredovisning per år.

Rapporterna innehåller VD-kommentar per affärsområde. Det är den mest direkta källan till hur bolaget självt beskriver läget i respektive verksamhet — och till om målen bekräftas, höjs eller sänks.

Vad du bör läsa själv

Delårsrapporten och årsredovisningen är de dokument som räknas. De är offentliga, gratis och publicerade av bolaget under juridiskt ansvar.

Andrahandssammanfattningar — inklusive den här sidan — är ofullständiga per definition och åldras.

Vanliga frågor

Nedan besvaras frågor som ofta ställs om Saab aktie. Frågor om kurs, värdering och lämplighet besvaras inte, eftersom svaren beror på uppgifter som ändras och på förhållanden som är individuella.

Vad gör Saab AB?

Bolaget utvecklar, tillverkar och underhåller avancerade system inom flyg, vapen, ledning, sensorer och undervattensteknik. Kunderna är i huvudsak stater.

Vilka affärsområden har Saab?

Fyra: Aeronautics (stridsflyg), Dynamics (markstrids- och robotsystem), Surveillance (radar, sensorer, telekrig) och Kockums (marinteknik). Därtill konsultverksamheten Combitech.

Vilka finansiella mål har Saab?

Per bokslutskommunikén för 2025, publicerad i februari 2026, gäller tre mål för perioden 2023–2027: organisk försäljningstillväxt om cirka 22 procent CAGR, EBIT-tillväxt överstigande den organiska försäljningstillväxten, och kassaflödeskonvertering om minst 60 procent kumulativt. Mål revideras — kontrollera aktuell rapport.

Har Saab ett soliditetsmål?

Nej. Målbilden på medellång sikt består av tre mål: tillväxt, EBIT-tillväxt och kassaflödeskonvertering. Uppgifter om ett soliditetsmål förekommer men motsvaras inte av bolagets publicerade målbild.

Vad är Saabs utdelningspolicy?

Att dela ut 20–40 procent av nettoresultatet över en konjunkturcykel. Intervallet är brett och gäller över en cykel — enskilda år kan ligga utanför. Beloppet beslutas årligen av bolagsstämman.

Varför är direktavkastningen låg trots höjd utdelning?

Direktavkastning är utdelning delat med aktiekurs. Stiger kursen snabbare än utdelningen sjunker procenttalet, även när beloppet i kronor ökar.

Vad är orderstock och varför nämns den ständigt?

Orderstock är kontrakterade order som ännu inte levererats. För ett bolag med långa produktcykler ger den insyn i framtida intäkter. Men den är ett leveransåtagande, inte en vinst.

Varför föll aktien när rapporten var bättre än väntat?

Kursen på kort sikt styrs av utfall i förhållande till förväntan, inte av absoluta tal. Ett resultat kan vara starkt och samtidigt otillräckligt mot vad som var inprisat. Det inträffade i samband med bokslutskommunikén för 2025.

Hur påverkas Saab av tullar?

Exponeringen beror på var produktionen ligger, inte bara på var försäljningen sker. Bolagets multi-domestic-strategi innebär lokal produktion på flera marknader, vilket dämpar tullexponeringen — men kräver kapital.

Hur ofta rapporterar Saab?

Kvartalsvis, genom delårsrapporter, plus en årsredovisning per år.

Innehållet på denna sida är beskrivande och informativt. Det utgör inte finansiell rådgivning, investeringsrekommendation eller någon uppmaning att köpa, sälja eller inneha aktier i Saab AB eller något annat bolag. Sidan innehåller inga uppgifter om aktiekurs eller värdering, eftersom sådana ändras kontinuerligt. De sifferuppgifter som återges är daterade och avser den angivna tidpunkten — finansiella mål revideras, utdelningsbeslut fattas årligen av bolagsstämman, och uppgifterna kan ha ändrats sedan publiceringen. Kontrollera alltid aktuella uppgifter i bolagets senaste delårsrapport och på dess investerarsida. Aktier kan både öka och minska i värde, och du kan förlora hela eller delar av ditt insatta kapital. Historisk utveckling och uppnådda mål säger inget om framtida. Ingen bedömning görs här av om aktien är lämplig för dig — det beror på din situation, din tidshorisont och din risktolerans.