Saab-aktien – verksamheten, orderstocken och riskerna

Saab-aktien (SAAB B) har på några år gått från en relativt stabil industriaktie till en av Stockholmsbörsens mest uppmärksammade tillväxtresor, driven av det försämrade säkerhetsläget i Europa och en kraftig ökning av försvarsanslagen.

Den här artikeln går igenom Saabs verksamhet och affärsområden, den rekordstora orderstocken, effekterna av NATO-medlemskapet och de risker som följer med en snabb expansion. Fokus ligger på verksamheten; en separat artikel behandlar aktiekursen och värderingen i detalj. Texten är informativ och utgör inte investeringsrådgivning.

Vad Saab gör

Saab AB är ett svenskt försvars- och säkerhetsföretag och en av få aktörer i världen som levererar system inom flera domäner: luft, land, hav och cyber.

Bolagets roll som strategisk leverantör till den svenska staten har byggt upp en teknisk kompetens som nu efterfrågas internationellt. En viktig egenskap för att förstå bolaget är att försvarsaffärer ofta är livscykelkontrakt som sträcker sig över decennier — från utveckling och leverans till underhåll och uppgraderingar — vilket ger långa, förutsägbara intäktsströmmar.

Affärsområdena

Saabs verksamhet är uppdelad i tydliga affärsområden, vilket sprider risken mellan olika produktlinjer.

Aeronautics utvecklar stridsflygsystemet Gripen (E/F) och deltar i internationella flygprogram. Detta är kapitalintensiva, långa projekt.

Dynamics tillverkar markstridssystem som Carl-Gustaf, NLAW och AT4. Carl-Gustaf används i dag av ett stort antal länder. Dynamics har kortare ledtider än flygprojekt, vilket gör att ökad efterfrågan snabbare syns i försäljning och resultat — området har varit en viktig tillväxtmotor.

Surveillance levererar sensorer, radar och ledningssystem, inklusive det flygburna övervakningssystemet GlobalEye och Giraffe-radarserien.

Kockums ansvarar för marina system, inklusive ubåtar (A26/Blekinge-klass) och Visby-korvetter, med spetskompetens inom smygteknik.

Orderstocken — det centrala nyckeltalet

För att förstå Saab-aktien är orderstocken det viktigaste måttet, eftersom den visar hur mycket framtida försäljning som redan är kontrakterad.

Här är läget ovanligt starkt. Orderstocken uppgick till 274,5 miljarder kronor vid utgången av 2025 och har därefter fortsatt växa. Under det fjärde kvartalet 2025 nådde orderingången rekordnivåer, med en så kallad book-to-bill-kvot på 3,6 — det vill säga att bolaget tog in ordrar för 3,6 gånger så mycket som det fakturerade under kvartalet. Cirka 72 procent av orderstocken är hänförlig till internationella marknader, vilket visar att efterfrågan inte bara kommer från Sverige.

En stor orderstock ger god synlighet i framtida intäkter, men värdet realiseras först när ordrarna faktiskt levereras — och det är här utmaningen ligger (se nedan).

Tillväxt och lönsamhet

Saab befinner sig i en kraftig tillväxtfas, och bolaget har flera gånger uppgraderat sina mål.

Försäljningen 2025 växte med cirka 33 procent, och rörelsemarginalen var 11,8 procent. I bokslutet för 2025 höjde Saab sina medellångsiktiga mål för perioden 2023–2027: organisk försäljningstillväxt på cirka 22 procent per år (CAGR, höjt från tidigare 18 procent), en EBIT-tillväxt som ska överstiga försäljningstillväxten, och en kassaflödeskonvertering på minst 60 procent kumulativt.

Att målen höjts flera gånger på kort tid speglar att utfallet överträffat de tidigare planerna. Det är dock värt att notera att målbilden inte är statisk — den kan revideras i båda riktningarna om förutsättningarna ändras.

NATO-medlemskapets betydelse

Sveriges NATO-medlemskap har betydelse för Saab, även om effekterna inte ska överdrivas.

Medlemskapet underlättar interoperabilitet — att Saabs system ska fungera sömlöst tillsammans med andra medlemsländers — och ger tillgång till gemensamma upphandlingsorgan och samarbeten. Det kan underlätta export till andra NATO-länder och stärka bolagets roll i den internationella försvarsplaneringen. Samtidigt är försvarsexport fortsatt beroende av politiska tillstånd, och de konkreta affärseffekterna realiseras över tid snarare än omedelbart.

Utdelning

Saab lämnar utdelning, men bör inte i första hand ses som en utdelningsaktie.

Policyn är att dela ut 20–40 procent av nettoresultatet över en konjunkturcykel. Det är ett brett intervall, och enskilda år kan ligga utanför det. Beloppet beslutas årligen av bolagsstämman. Eftersom aktiekursen stigit kraftigt är direktavkastningen (utdelning delat med kurs) relativt låg — en stigande kurs sänker direktavkastningen i procent även när utdelningen i kronor ökar.

Risker att känna till

Trots den starka medvinden finns flera risker som är viktiga att förstå.

Värderings- och förväntningsrisk. Aktien har stigit kraftigt, och en hög värdering bygger in höga förväntningar. Om tillväxten eller marginalerna inte utvecklas som marknaden hoppas kan kursen falla, även om bolaget går bra i absoluta tal.

Exekveringsrisk. Den snabba uppskalningen är en utmaning i sig. Att bygga stridsflyg och ubåtar är extremt komplext, och förseningar, komponentbrist eller svårigheter att rekrytera kvalificerad personal kan leda till fördyringar.

Politisk risk och exportberoende. Försvarsexport kräver tillstånd (i Sverige från ISP) och kan stoppas av utrikespolitiska skäl. Med 72 procent av orderstocken internationell är exportberoendet stort.

Sentimentrisk. Försvarsaktier har omvärderats kraftigt i takt med det försämrade säkerhetsläget. Ett förändrat geopolitiskt läge, eller en förändrad syn på försvarsutgifter, kan påverka sentimentet åt andra hållet.

Valutarisk. Stor exponering mot USD och EUR påverkar resultatet vid valutaförändringar.

Sammanfattning

Saab-aktien speglar ett bolag i en ovanligt stark tillväxtfas, drivet av ökade försvarsanslag i Europa och globalt. Verksamheten spänner över flera domäner via affärsområdena Aeronautics, Dynamics, Surveillance och Kockums, och orderstocken är rekordstor (274,5 miljarder kronor vid utgången av 2025, varav cirka 72 procent internationell), vilket ger god synlighet i framtida intäkter.

Bolaget har uppgraderat sina tillväxtmål flera gånger och nådde en rörelsemarginal på 11,8 procent 2025. Samtidigt bör man förstå att mycket redan är inprisat: aktien har stigit kraftigt, och riskerna handlar om exekvering, exporttillstånd, valutor och att sentimentet kring försvarsaktier kan svänga. Utdelningspolicyn (20–40 procent av vinsten över en cykel) gör aktien mer till en tillväxt- än en utdelningsaktie.

Denna text är informativ och utgör inte investeringsrådgivning. Alla investeringar innebär risk, och historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Gör din egen analys och rådgör vid behov med en oberoende rådgivare.

Vanliga frågor om Saab-aktien

Nedan besvaras några vanliga frågor.

Varför har Saab-aktien stigit så kraftigt?

Den främsta drivkraften är det försämrade säkerhetsläget i Europa, som lett till kraftigt ökade försvarsanslag och en rekordstor orderingång för Saab. Mycket av detta är dock redan inprisat i kursen.

Hur stor är Saabs orderstock?

Den uppgick till 274,5 miljarder kronor vid utgången av 2025 och har därefter fortsatt växa. Cirka 72 procent är hänförlig till internationella marknader.

Vad är Saabs tillväxtmål?

För perioden 2023–2027 gäller organisk försäljningstillväxt på cirka 22 procent per år (CAGR), EBIT-tillväxt som överstiger försäljningstillväxten, och kassaflödeskonvertering på minst 60 procent kumulativt. Målen har höjts flera gånger.

Betalar Saab utdelning?

Ja, med en policy att dela ut 20–40 procent av nettoresultatet över en konjunkturcykel. Intervallet är brett och enskilda år kan ligga utanför. Direktavkastningen är relativt låg eftersom kursen stigit kraftigt.

Vad är skillnaden mellan Saab A och Saab B?

B-aktien är den mest omsatta och den privatpersoner oftast handlar. A-aktien har högre röstvärde men lägre likviditet.

Hur påverkar NATO-medlemskapet Saab?

Det underlättar interoperabilitet och export till andra NATO-länder samt ger tillgång till gemensamma upphandlingar. Effekterna realiseras dock över tid, och export kräver fortfarande politiska tillstånd.

Vilka är Saabs största konkurrenter?

Globalt konkurrerar Saab med bolag som Lockheed Martin, BAE Systems och Dassault Aviation, ofta genom mer nischade lösningar.

Vilka är de största riskerna?

Att mycket redan är inprisat (värderingsrisk), exekvering vid snabb uppskalning, beroende av exporttillstånd, valutaexponering, och att sentimentet kring försvarsaktier kan svänga.