För privatpersoner sker blankning i praktiken oftast via derivat, eftersom aktielån kräver särskilda avtal och större kapital. Med derivat lånar man alltså varken eller äger aktien — man spekulerar bara i kursen. Många mäklare kräver dessutom ett godkännande eller ett kunskapstest innan blankning tillåts.
Ett räkneexempel
Ett konkret exempel gör principen tydligare. Siffrorna nedan är förenklade och bortser från avgifter, men visar hur resultatet uppstår.
Anta att en aktie kostar 140 dollar och att du tror att kursen ska falla. Du blankar aktien till 140 dollar.
En månad senare har kursen sjunkit till 100 dollar. Du stänger positionen och gör en vinst på 40 dollar per aktie, före avgifter.
Hade kursen i stället stigit till 180 dollar hade du gjort en förlust på 40 dollar per aktie. Ju högre kursen går, desto större blir förlusten.
Lägg märke till asymmetrin. Aktien kan som mest falla till noll, vilket ger en maximal vinst på 140 dollar per aktie. Men det finns inget tak för hur högt den kan stiga. Vinsten är begränsad, förlusten är det inte.
Varför blankar man aktier?
Det finns flera olika motiv, och alla handlar inte om ren spekulation. Nedan förklaras de vanligaste skälen till att en investerare väljer att gå kort.
Spekulation i nedgång. Det mest uppenbara skälet: man tror att en aktie är övervärderad eller att bolaget står inför problem, och vill tjäna pengar på nedgången. Blankning gör det möjligt att tjäna pengar även i fallande marknader, när många andra förlorar.
Skydd av portföljen (hedging). En investerare med ett stort aktieinnehav kan blanka ett index eller en enskild aktie för att dämpa förlusterna vid en nedgång. Vinsten i den korta positionen kompenserar då delvis förlusten i innehavet. Detta är ett av de vanligaste professionella motiven och handlar om riskbegränsning snarare än om att tjäna pengar.
Marknadens prisbildning. Blankare har ett ekonomiskt intresse av att leta efter övervärderade bolag och redovisningsproblem. De bidrar också med likviditet, eftersom de köper tillbaka aktier vid uppgångar. Detta erkänns även i lagstiftningen: blankning anses bidra till en effektiv prisbildning och ökad likviditet på finansmarknaden.
Parhandel och arbitrage. Professionella aktörer kan gå lång i ett bolag och samtidigt kort i ett konkurrentbolag i samma bransch. Då spelar det mindre roll åt vilket håll hela branschen rör sig — det är skillnaden mellan de två bolagen som avgör resultatet.
Vem blankar aktier?
Blankning används av olika aktörer med olika förutsättningar och motiv.
Hedgefonder och institutioner står för merparten av volymen. De har analysresurser, kapital och tillgång till aktielånemarknaden, och använder blankning både för spekulation och för att skydda stora portföljer.
Marknadsgaranter (market makers) ställer löpande köp- och säljkurser i ett värdepapper. De kan behöva gå kort som en naturlig del av verksamheten, och omfattas därför av särskilda undantag i regelverket.
Privatpersoner blankar oftast via derivat hos en nätmäklare. Volymerna är små i sammanhanget, men riskerna för individen är desamma — eller större, eftersom hävstång är vanligt.
Vad kostar det att blanka?
En kostnadspost som ofta förbises är att blankning sällan är gratis att hålla över tid. Det påverkar resultatet direkt.
Vid aktielån betalar man en låneavgift till den som lånar ut aktien. Avgiften varierar med hur svår aktien är att låna — i hårt blankade aktier kan den bli betydande.
Vid handel på marginal tillkommer ränta på det lånade beloppet.
Om bolaget lämnar utdelning medan du är kort måste du kompensera långivaren för utdelningen. Du betalar alltså utdelningen ur egen ficka.
Vid derivat tillkommer normalt finansieringskostnader för positioner som hålls över natten.
Detta är en av anledningarna till att blankning oftast är en kortsiktig strategi: tiden kostar pengar.
Regler för blankning i Sverige
Blankning är fullt lagligt i Sverige, men reglerat. Reglerna bygger på EU:s blankningsförordning, och Finansinspektionen är tillsynsmyndighet för i princip alla aktier på svenska handelsplatser.
Syftet med reglerna är att öka transparensen kring korta positioner och att begränsa de avvecklingsrisker som naken blankning medför.
Anmälningsplikt och tröskelvärden
Den som bygger upp en tillräckligt stor kort position måste anmäla den. Tröskelvärdena är konkreta.
| Nivå | Vad som gäller |
|---|---|
| 0,1 % av aktiekapitalet | Anmälan till Finansinspektionen, samt vid varje steg om 0,1 % däröver — både upp och ned. |
| 0,2 % | Tröskelvärde för aktier som handlas på en MTF-plattform. |
| 0,5 % | Positionen offentliggörs publikt av Finansinspektionen. |
Anmälningsskyldigheten gäller både fysiska och juridiska personer, och ansvaret ligger alltid på den anmälningsskyldige själv — inte på mäklaren. Den som missar att anmäla kan påföras en särskild avgift.
Blankningsregistret
Finansinspektionen publicerar betydande korta nettopositioner i ett offentligt register. Där kan vem som helst se vilka aktörer som har positioner över 0,5 procent i ett visst bolag.
Registret har dock en begränsning som är värd att förstå. Positioner under 0,5 procent publiceras inte enskilt, och positioner under 0,1 procent rapporteras inte alls. En aktie kan därför vara betydligt mer blankad än vad registret ger sken av, om många aktörer ligger strax under tröskeln.
Myndigheter kan begränsa blankning
Vid allvarliga hot mot den finansiella stabiliteten eller marknadsförtroendet kan tillsynsmyndigheter tillfälligt förbjuda eller begränsa blankning. Detta skedde i flera EU-länder under finanskrisen 2008, då korta positioner i finansiella företag begränsades.
Riskerna med att blanka aktier
Att blanka aktier är förknippat med risker som skiljer sig i grunden från vanliga aktieköp. Skillnaden handlar inte bara om att risken är högre, utan om att den är annorlunda till sin natur.
Vid ett aktieköp är förlusten begränsad medan vinsten i teorin saknar tak. Vid blankning gäller det omvända: vinsten är begränsad, medan förlusten kan växa utan gräns. Denna asymmetri är kärnan i varför blankning kräver mer kunskap och tätare uppföljning. Nedan förklaras de viktigaste riskerna.
Du kan förlora mer än 100 procent
När du köper en aktie är den maximala förlusten begränsad till det investerade beloppet. Köper du aktier för 10 000 kronor kan du som mest förlora 10 000 kronor, eftersom en aktie inte kan bli värd mindre än noll.
Vid blankning finns ingen sådan gräns. Det finns inget tak för hur högt en aktie kan stiga, vilket innebär att förlusten i teorin är obegränsad. Det är den viktigaste skillnaden.
Säkerhetskrav och margin call
Vid aktielån vill mäklaren inte riskera att du inte kan lämna tillbaka aktien. Därför krävs en säkerhet, så kallad marginal.
Ett vanligt säkerhetskrav innebär att du måste ha täckning motsvarande betydligt mer än positionens värde, exempelvis 130 procent. Stiger kursen kraftigt räcker inte säkerheten längre, och mäklaren kommer med ett så kallat margin call.
Då har du två alternativ: antingen stänger du positionen genom att köpa tillbaka aktien till den högre kursen och tar förlusten, eller så skjuter du till mer kapital för att hålla positionen öppen. Gör du ingetdera kan positionen tvångsstängas.
Det innebär en särskild fara: du kan tvingas stänga positionen med förlust vid exakt fel tillfälle, även om din ursprungliga analys skulle visa sig vara korrekt på längre sikt.
Short squeeze
En short squeeze innebär en kraftig kursuppgång som drivs av att blankare tvingas köpa tillbaka aktier.
Mekaniken är självförstärkande. Om många har blankat samma aktie och kursen börjar stiga — exempelvis efter en oväntat stark rapport — får flera blankare margin call samtidigt. De måste köpa tillbaka aktien för att stänga sina positioner. Det köptrycket driver upp kursen ytterligare, vilket utlöser nya margin calls hos ännu fler. En spiral uppstår, där uppgången i sig skapar mer uppgång.
Det mest kända exemplet är GameStop i januari 2021. Aktien var extremt hårt blankad — kortpositionerna motsvarade över 140 procent av de fritt handlade aktierna, alltså fler aktier än vad som faktiskt fanns tillgängliga. När köptrycket kom steg kursen från under 20 dollar till som mest nära 483 dollar under januari. Flera hedgefonder förlorade miljardbelopp, och en av dem behövde nödkapital för att överleva.
Aktielånet kan återkallas
En risk som ofta förbises: den som lånat ut aktien kan begära tillbaka den. Då kan du tvingas stänga din position i förtid, oavsett vad du själv tycker om marknadsläget.
Marknaden stiger på sikt
Historiskt har aktiemarknaden stigit över tid. Den som blankar går därmed mot den långsiktiga trenden, vilket är en av anledningarna till att blankning normalt är en kortsiktig strategi.
De flesta blankare förlorar pengar
Detta är värt att ta på allvar. Enligt analysföretaget S3 Partners förlorade blankare på den amerikanska aktiemarknaden sammanlagt omkring 243 miljarder dollar under 2020, vilket motsvarade en avkastning på cirka −26 procent. Enbart under januari 2021 förlorade de ytterligare cirka 91 miljarder dollar.
Även professionella förvaltare med stora resurser misslyckas alltså regelbundet med blankning.
När blankare har haft rätt: fallet Wirecard
GameStop visar vad som händer när blankare har fel. Men det finns lika tydliga exempel på motsatsen, som illustrerar varför blankning fyller en funktion i marknaden.
Det tyska betalföretaget Wirecard var länge en av Europas mest hyllade teknikframgångar och ingick i det tyska storbolagsindexet DAX. Under flera år pekade blankare och journalister på oegentligheter i bolagets redovisning.
Reaktionen blev först den motsatta. I februari 2019 införde den tyska tillsynsmyndigheten BaFin ett två månader långt förbud mot att blanka just Wirecard-aktien — första gången myndigheten skyddade ett enskilt börsbolag på det viset. Samtidigt inledde myndigheten utredningar mot journalister och blankare, snarare än mot bolaget.
I juni 2020 vägrade revisorn att godkänna bokslutet eftersom 1,9 miljarder euro inte kunde bekräftas. Pengarna hade sannolikt aldrig funnits. Wirecard gick i konkurs.
Blankarna hade haft rätt hela tiden. Exemplet visar att en kort position kan fungera som en tidig varningssignal om att något inte stämmer i ett bolag — även när marknaden och myndigheterna inte vill lyssna.
Kritiken mot blankning
Blankning är omdiskuterat, och det finns argument på båda sidor. En balanserad bild kräver att båda redovisas.
Kritikerna menar att blankning kan förstärka en nedgång på ett omotiverat sätt, särskilt om stora aktörer tar stora positioner i samma aktie. I värsta fall kan blankning kombineras med spridning av vilseledande information om ett bolag — vilket dock utgör marknadsmissbruk och är olagligt. Det finns även en oro för att blankning under marknadsturbulens kan bidra till en nedåtgående prisspiral och till systemrisker.
Förespråkarna menar att blankare fyller en nödvändig funktion. De granskar bolag kritiskt i en marknad där de flesta aktörer har ett intresse av att kurserna stiger. De bidrar med likviditet, och de motverkar bubblor genom att pressa övervärderade aktier närmare ett rimligt värde. Wirecard är ett exempel på när denna funktion fungerade — även om det tog år.
Lagstiftningen speglar båda synsätten: blankning är tillåtet eftersom det bidrar till prisbildning och likviditet, men det är reglerat och kan begränsas när stabiliteten hotas.
Sammanfattning
Man blankar aktier för att kunna tjäna pengar i nedgångar, för att skydda en portfölj mot fall, eller för att man anser att en aktie är felvärderad. Strategin fyller också en funktion i marknadens prisbildning, eftersom blankare granskar bolag kritiskt och bidrar med likviditet.
Samtidigt är riskbilden asymmetrisk: vinsten är begränsad medan förlusten i teorin är obegränsad. Till detta kommer säkerhetskrav som kan tvinga fram en stängning vid fel tillfälle, löpande kostnader som gör tiden till en fiende, samt risken för en short squeeze.
Statistiken talar sitt tydliga språk. Även professionella blankare med stora analysresurser förlorar regelbundet stora belopp. Blanka därför bara om du är påläst, har en tydlig plan och aldrig med mer kapital än du har råd att förlora. Det finns inga garantier, och även erfarna handlare gör förluster.
Vanliga frågor
Nedan besvaras några av de vanligaste frågorna om varför och hur man blankar aktier.
Är blankning lagligt i Sverige?
Ja, blankning är lagligt men reglerat. Finansinspektionen är tillsynsmyndighet, korta nettopositioner över 0,1 procent av aktiekapitalet måste anmälas, och positioner över 0,5 procent offentliggörs. Naken blankning är däremot i princip förbjuden inom EU.
Måste jag låna aktien för att blanka?
Inte alltid. Vid aktielån lånar man aktien, men vid handel med derivat lånar och äger man ingenting — man spekulerar bara i kursrörelsen.
Kan jag se vilka aktier som är mest blankade?
Ja, delvis. Finansinspektionens blankningsregister visar positioner över 0,5 procent. Positioner därunder syns dock inte enskilt, så den faktiska blankningen kan vara högre än registret visar.
Hur länge håller man en blankningsposition?
Det varierar. Vissa stänger positionen inom minuter, andra håller den i veckor eller månader. Eftersom marknaden stiger på lång sikt och positionen kostar pengar att hålla öppen är blankning oftast en kortsiktig strategi.
Vad händer om bolaget lämnar utdelning medan jag är kort?
Du måste kompensera den du lånat aktien av för utdelningen. Utdelningen blir alltså en kostnad för dig.
Vad är det största misstaget nybörjare gör?
Att underskatta uppsidan. Många fokuserar på hur mycket en aktie kan falla och glömmer att en kursuppgång i teorin saknar tak — och att en short squeeze kan göra uppgången explosionsartad.